Kontrollansvarig
En kontrollansvarig skall vara med dig som byggherre under hela byggprocessen ända från bygglov till nämndens slutintyg och bevaka byggprocessen i första hand kontrollera att aktuella krav från samhället uppfylls enligt BBR (boverkets byggregler).
Nedan redogör vi för huvudpunkterna i en kontrollansvarigs ansvar
Läs mer:
Syftet med att ha en kontrollansvarig är att kunna minska behovet av en detaljerad myndighetskontroll, dvs att minska behovet av tillsyn från byggnadsnämndens sida.
För att processen ska löpa smidigt och utan dröjsmål är det den kontrollansvariges uppgift att ge byggnadsnämnden beslutsunderlag i inledande och avslutande skeden samt inför beslut om bygglov och slutbesked.
För att kunna göra detta förutsätts att en kontrollansvarig kommer in tidigt i projektet och följer det ända till ibruktagandet. Den person som är lämplig för uppgiften som kontrollansvarig föreslås därför redan i bygglovsansökan och beslutas om i bygglovet.
Den kontrollansvarige biträder byggherren med att upprätta en kontrollplan inför det tekniska samrådet. Kontrollansvarig ska även biträda byggherren vid inventering av farligt avfall.
Om byggherrens ansvar är att se till att kraven i PBL tillgodoses och att kontroller görs i tillräcklig omfattning, är det den kontrollansvariges viktigaste uppgift att se att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs (Boverkets Byggregler, BBR) samt att nödvändiga kontroller utförs.
Nämnden har inget ansvar för att göra kontroller enligt kontrollplanen. Den kontrollansvarige närvarar vid det tekniska samrådet, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök.
Byggplatsbesöken ska dokumenteras och iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet ska noteras. Avslutningsvis ska den kontrollansvarige ge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked.
Den utvidgade uppgiften och den ökade självständighet som föreslås ställer nya och högre krav på den kontrollansvariges kompetens. Utgångspunkten är att samhället inte ska acceptera en kontrollansvarig som inte sköter sina uppdrag, vilket bekräftas med lagstiftningen.
Det är därför angeläget att nämnden verkligen byter ut misskötsamma kontrollansvariga och rapporterar detta till certifieringsorganet. Om den kontrollansvarige inte utför sina uppgifter ska byggherren omedelbart underrätta nämnden.
Nämnden har kvar möjligheten att byta ut den kontrollansvarige, om denne inte sköter de ålagda uppgifter, samt skyldighet att meddela certifieringsorganet om sitt beslut att byta ut den kontrollansvarige. Nämnden ska därefter, efter förslag från byggherren besluta om annan kontrollansvarig.
Det organ som har certifierat den kontrollansvarige får möjligheten att återkalla certifieringen för viss tid.
Kontrollansvariges funktion är förändrad
Liksom tidigare ska den kontrollansvarige :
- biträda byggherren (10 kap 11§1)
- upprätta förslag till kontrollplan (så som det oftast varit i praktiken)(10 kap 11§1)
- närvara vid samråd, besiktningar, kontroller ,nämndens arbetsplatsbesök.(nu utökas uppgiften med nämndens obligatoriska arbetsplatsbesök). (10 kap. 11§1)
Nya och utökade krav för den kontrollansvarige är att:
- bevaka att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor följs (inte ansvara i juridisk mening för kontrollen) samt att nödvändiga kontroller görs (10 kap. 11§2)
- vara certifierad för viss tid och vissa uppgifter och ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som uppgiften kräver (10 kap. 9§1)
- ha en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden som ska kontrolleras – något som bevakas av byggherren (10 kap. 9§2)
- biträda byggherren med inventering av farligt avfall (vid rivning)(10 kap.11§1)
- notera/dokumentera byggplatsbesöken och avvikelser av värde för utvärderingen inför slutbeskedet samt rapportera till byggherren (även vid behov meddela nämnden )(10 kap.11§3,5)
- ge utlåtande i form av alla iakttagelser i ett samlat underlag (10 kap. 11§6)
- meddela detta till nämnden om man lämnar sitt uppdrag (10 kap. 11§7)
- indragning av certifikat inklusive avstängningstid kan drabba den kontrollansvarige om fel i arbetet uppdagas.
Kontrollansvarig skapar en kontrollplan
Kontrollplanen ska följa hela byggprocess från samråd till slutbesiktning och slutsamråd kontrollplanen skall vara objektsanpassad den ska se till att samhällets krav på en byggnad som byggnadsnämnden och gällande lagar följs
Läs mer :
Kontrollplan är i jämförelse med tidigare lagstiftning mer preciserad och innehåller uppföljningsmoment, bl a ska det framgå vad de överenskomna kontrollerna ska avse, när de ska ske och mot vilket underlag kontrollen göres. Nämnden fastslår kontrollplanen i startbeskedet.
För bygg och rivningsåtgärder ska därför kontrollplanen innehålla uppgifter om :
*vilka kontroller som ska göras och mot vad kontrollen ska avse
*vem som ska göra kontrollen
*vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden
*vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när dessa ska ske
*vilket farligt avfall som en rivningsåtgärd kan ge upphov till
*hur farligt avfall ska tas om hand
kravet på kontrollplan framgår av 10 kap 7§ i plan och bygglagen.
Av kontrollplanen bör det framgå vilka kontroller som ska göras.
Ett Fungerande kontrollsystem på en byggplats måste omfatta dokumenterad kontroll av många , i princip alla, enskilda arbetsmoment på flera successiva stadier och nivåer i processen och projektet. För kontrollplanen skulle detta vara en alltför omfattande redovisningsnivå.
Det ligger inte i myndighetens uppgift att följa byggprocessen på en sådan detaljerad nivå, utan det ligger i stället i byggherrens eget intresse.
Entreprenadjuridikens standard avtal innehåller regler om det olika kontroller och besiktningar som gäller för parterna emellan. På det tekniska samrådet kan en fråga därför vara om kontrollplanen är förankrad i kontraktshandlingarna mellan byggherre och entreprenörerna. Kontrollpunkter na i kontrollplanen omfattas ju då av de besiktningar som ändå har avtalade mellan parterna. Ett småhus kanske inte behöver ha fler än ett tjugotal kontrollpunkter enligt PBL , medan byggentreprenörens avtal med byggherren om egenkontroll kan innehålla hundratals punkter.
Om nämnden ser till att begränsa kontrollpunkterna till de viktigaste momenten , ökar sannolikheten för att kontrollen verkligen blir av samtidigt som respekten för kontrollplanen ökar. Kontrollpunkter ska också definieras tydligt av nämnden. Ett exempel på detta kan vara en visuell kontroll av att inga dolda skarvar utförts i tappvatten installationerna.
Även om det är byggherren som upprättar förslaget till kontrollplan, så kan byggnadsnämnden komplettera förslaget med sådana kontroller som krävs enligt verksställighetsföreskrifter som medelats med stöd av lagen. Exempel på sådana obligatoriska kontroller är ventilationskontrollen och energibesiktningen. Kontrollplanen ska alltså visa vad kontrollerna ska avse. I detta moment ingår att bedöma hur varje kontroll ska ske och ”mot vad” kontroller eller mätningar ska göras. Kontrollen avser ju frågan om byggprojektet uppfyller kraven i plan och byggförordningen (PBF) ,föreskrifter boverkets byggregler (BBR) och eventuella krav som kan ha formulerats i detaljplanbestämmelserna. Vanligtvis tar byggherren fram bl a ritningar, monteringsanvisningar och beskrivningar som redovisar lösningar för hur kraven uppfyllas. Det naturligaste är därför att ritningarna också blir ett stöd för kontrollen och, längre fram ,också för nämndens arbetsplatsbesök. Om byggherren och kontrollansvarig inte kan svara på frågor om olika kontroller ska relateras till, finns det anledning för nämnden att avvakta med att godkänna kontrollplanen.
Av kontrollplanen ska framgå vem som ska göra kontrollerna och i vilken omfattning kontrollerna ska utföras. Antingen sker kontroll inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av särskild sakkunnig. Egenkontrollen är den grundläggande kontrollformen. För att den ska vara mer effektiv och trovärdig definieras den tydligt och underställs vissa krav. Ett regelverk är speciellt viktigt för egenkontrollen, efter som den ska utföras av alla. Egenkontroll innebär att var och en som utför ett arbete själv kontrollerar och intygar att det blivit rätt utfört. Det krävs tillstånd på olika nivåer för att egenkontrollen ska vara trovärdig. Tillsyn utförs i ett första steg av arbetsledaren för ett vist moment, därefter av kontrollansvarig och i sista hand av byggnadsnämnden. Grunden är dock att alla vet vad de ska göra, ser till att det blir gjort, kontrollerar att arbetet blir rätt utfört och dokumenterat att så har skett.
Dokumentationen är viktig som underlag för både tillsyn erfarenhetsåterföring. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling kräver en heltäckande och obruten kontrollkedja och dokumentation.
Sakkunnigkontroll är kontroll utförd av personer med dokumenterad och prövad sakkunnighet. En sakkunnig ska kunna styrka sin sakkunnighet med certifikat som har utfärdat av någon som har ackrediterats för detta ändamål eller någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det framgår av verkställighetsföreskrifter när sakkunnig bör krävas i kontrollplanen.
Kontrollansvarig gör besök enligt gällande kontrollplan
Exempel
Kontroll 1
Mark ,grus ,dränering samt entreprenörens egenkontroll
2 kontroll
Inför gjutning kontroll av armering av plattan ,avsättningar ,inmätning samt kontroll av egenkontroller
Kontroll 3
Betongplatta ,avsättningar ,inmätning, källarväggar samt entreprenörens egenkontroll
Och så vidare
När vissa moment i bygget är färdiga så besöker den kontrollansvariga byggarbetsplatsen för att se att kontrollerna utförts
Om det då skulle vara några upp en bra brister så i kontrollerna eller i bygget så skall detta rapporteras till byggherren och i vissa fall till byggnadsnämnden så att det kan rättas till omgående
Kontrollansvarig granskar egenkontroller
När momenten är färdiga så kontrollerar kontrollansvarig att alla egenkontroller och intyg är OK
Dels behöver kontrollansvarig tillse att kontrollerna är enligt beslutad kontrollplan och Dels att de är korrekt utförda
Läs mer:
Vad kontrollansvarig inte utför
Kontrollansvarig utför inte kontroller han kontrollerna att kontrollen blir utförd via egenkontroller som entreprenören intygar tex rör entreprenören intygar att han har prov tryckt rörsystemet så det inte förekommer läckars
Kontrollansvarig är inte en byggledare
Kontrollansvarig är inte på bygget varje dag förmodligen inte varje vecka heller i stället kommer det kontrollansvarige ut när viktiga moment är färdiga för att kontrollera att kontrollplanen följs och inga brister finns
Kontrollansvarig övervakar inte entreprenörerna
Det är byggherren som kontaktar entreprenörerna och därför blir det mot byggherren entreprenörerna ansvarar via avtal . Där med har kontrollansvarig ingen befogenhet över era entreprenörer utan om några frågor uppstår gällande entreprenaden så behöver byggherren agera mot entreprenören men kontrollansvarig kan vara till stöd